Dessa mina minsta bröder. Vilka är de egentligen?
Vem avgör vilka som är de allra minsta?
Och kan vi alla ägna oss åt just dem?
Eller är det kanske så att det finns rätt många mindre bröder?
Måhända är vi nästan alla, någon gång i livet, i en sådan situation så att vi kan betraktas som en sådan "liten broder"? Eller föralldel, syster?
Kan det kanske vara så att "mindreskapet" kan se olika ut och variera i såväl typ som omfattning för var och en av oss människor. Jag som är en "mindre broder" i ett avseende kanske kan vara en "storasyster" i ett annat?
Och kanske det kan vara OK?
Handlar Jesu ord kanske inte om att skilja på "oss" (störresyskon) och "dem" (mindresyskon) utan om att peka på att när helst vi möter en människa som är i en utsatt situation, som just då, just där, är ett mindre syskon, är det vår uppgift att räcka ut en hand till hjälp och stöd.
Just den gången är det du eller jag som räcker ut handen till någon annan. Nästa gång kanske det är någon av oss som får ta emot den där utsträckta handen som räcks oss till hjälp.
