torsdag 17 augusti 2023

Stillheten

 Stillheten och tystnaden vid en spegelblank fjärd, är i sig närmast öronbedövande.

Så bryter ett flygplan på avstånd igenom friden, mullrar på sitt karakteristiska sätt, och försvinner i fjärran.

Medmänniskor på väg ut i världen, till semesterorter eller affärsmöten. Men när ljudet klingat av sitter jag fortfarande här, på bryggan vid den blanka fjärden. Och andas in lugnet.

Tiden går så fort, livet är så kort. Nya stora förändringar väntar.

Om ganska exakt två månader går jag i pension. Jag?!?!

Jag är ju rena ungdomen, ja, faktiskt bara barnet.

Men det är sant, alla mina sparade semesterdagar på rad fram till min 65-årsdag, ger ett sista datum på 20 oktober. Och visst, nuförtiden betraktas det som ”tidigt” att gå i pension vid de stipulerade 65, man kan ju jobba i många år ännu. Och kanske kommer jag att göra det. Men på andra sätt, och med större frihet.

Jag ser fram emot att få rå min tid. Att kunna sova på morgonen och vara aktiv på kvällen, om jag vill.

Att kunna resa, inte behöva infinna mig på jobbet klockan åtta varje vardagsmorgon. Att inte behöva planera varje minut i detalj utan kunna ta dagen som den kommer. Att kunna göra saker tillsammans med Lella. Några år, ännu en tid. Jag vet ju med smärtsam kunskap att tiden är utmätt, plötsligt är det slut. Och ingen tackar en för att man jobbade istället för att ta vara på tiden tillsammans.

måndag 9 maj 2022

Krig och fred




 

tisdag 26 april 2022

Ryska dockor - igen


 Under det hårda skalet, finns ytterligare ett lager.

Och ett till.

Och ännu ett. 

Längst därinne finns en liten, liten varelse.

Så skör, så ömtålig

Att den, att hon, måste gömmas för omvärlden.

För dess kritiska, granskande blickar


Hur kunde hon, den lilla, hudlösa,

Återigen ta på sig ”vargpälsen”?

Eller är det inte ”vargpälsens” stela och begränsande yta,

Som idag är hennes

Skydd mot den hårda omvärlden?

Kanske är det den tunna, glatt bemålade fanerytan,

Av en liten, Rysk docka?

Lager under lager, Som en lök,

”Valv efter valv,”…och

vi blir aldrig färdiga” 

Men det är som det är.

Och som det skall vara……

🪆