Får lite Ågren emellanåt. Bloggande lär ju skall vara farligt sägs det. Vem som helst kan läsa det.
So what? I wish........har varit så hemlig så länge. Dolt och förtigit så mycket i mitt liv. Som så många andra har jag tusen låsta garderober att ta mig ut ur.
Men, är det så himla dramatiskt eller uppseendeväckande ?
Är vi inte där allihop? Mer eller mindre små- eller storhemliga? Döljande, trixande, fixande och förskönande den, ibland, alltför plågsamt osköna sanningen.
Den stora tragiken, ur mitt personligt småskurna och ganska trångsynta perspektiv, är väl att hur jag än skriker ut mina bekännelser är det egentligen inte någon som bryr sig. De har alla nog av sina egna liv, sina egna plågor, och har inget intresse för ännu en annan obetydlig figur i kulisserna, för jag är verkligen inte så intressant. Så internet: släng dig i väggen. Jag tror inte på dig. Jag kan inte se dig-alltså finns du inte.....med nutidsmänniskans klockrena logik........och jag kan fortsätta skriva min "dagbok" med den trevliga layouten, och gå tillbaka och läsa i den så ofta jag vill och orkar. For My eyes only....and still there: in open sight for anyone.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar