Sista skälvande sensommarsekunden...

hämtar jag barnet (28 år) på stationen i Göteborg och tillsammans fäller vi furor och travar ved, i vårt gemensamma "vansinnesprojekt".   Efter salt bad och den dagliga fornmminnespromenaden avnjöts en god middag och nu är det dags för skönhetsömnen. Ny dag väntar i morgon, kanske bjuder den på surfingvind,   i varje fall åker vi sent omsider hemåt för att återvända till vardagens  slit och släp i den ordinarie lunken.