Världen

 240601

Lördag morgon, Frillesås

Så är vi här igen. Solen skiner efter nattens åskskurar, och jag sitter i min säng och ser ut över havet. Kaffe, croissanter och apelsinjuice till frukost är redan intaget och nu inväntar jag dagens första läkemedelsdos. Efter att för en vecka sedan tagit mediciner vid fem olika tillfällen varje dag, övergår jag från och med idag till tvådosförfarande (ja, det har naturligtvis varit en successiv minskning), vilket känns jätteskönt om det skulle kunna fungera. Kortisonet försvann för en vecka sedan och Alvedonet har jag tagit bort en efter en så att det nu bara är två 500 mg tabletter kvar. Kan man hoppas på ett bättre GT-värde när nya prover skall tas på vårdcentralen i veckan då?

Återigen slår det mig vilken enorm fokus jag har på att vara patient. Mediciner, provsvar, biverkningar, mätvärden, styr min tillvaro på ett sätt jag aldrig trott var möjligt.

Men jag vill verkligen inte att det skall ta över. Det finns så mycket annat.

Jag har kommit igång med min docksömnad. Glamrockaren Joakim är färdig som prototyp på gruppen ”Friends of Frost”. Tänker försöka plocka fram maskinen här och se om den kan sy lite i den trikå som maskinen på Ornö inte klarade av. Visst kan jag sy hela dockorna för hand, men med tanke på att händerna fortfarande är lite krångliga vore det ju skönt att kunna använda maskinen. Det finns ju ändå ganska många moment som måste göras för hand. Man får spara kraften till dem.  

Det händer så mycket i världen nu också. Sedan en tid har vi ju nästan blivit ”nyhetsknarkare”, Lella och jag. Dvs Lella har nog varit det ganska länge, men jag har dragits allt längre in i ”beroendet” att ständigt ha koll på senaste världshändelserna. Men med hotande klimatkatastrof,  krig i Ukraina, Sverige som medlem i NATO och som bidragande med krigsmateriel till Ukraina, krig i Gaza och närmast folkmord på palestinier, Trump som nu blivit fälld för brott i USA (fast vi inte vet påföljd ännu) fast han fortfarande kandiderar för en ny period som president, och Iran som använder sig av organiserad brottslighet i Sverige för att köpa tjänster och få våldsdåd utförda här hos oss, förutom alla påverkanskampanjer och IT-sabotage Ryssland ägnar sig åt, är det verkligen en turbulent och konstig värld att leva i. Jag är naturligtvis väldig glad åt mitt väntade barnbarn, men undrar samtidigt vad det är för samhälle hen skall få växa upp och leva i.  Å andra sidan har människor i alla tider satt barn till världen, hur dystra deras framtidsutsikter än sett ut. Det är nog något fundamentalt mänskligt hos de allra flesta av oss. Och kanske inte ens begränsat till mänsklighet, utan en drift och instinkt att föra släktet vidare som vi har gemensamt med alla levande varelser.

Om några dagar är det EU-val. Jag har pliktskyldigast röstat i de föregående. Jag tror ju på idén om en europeisk union, och att vi har mycket att vinna på samarbetet, men tidigare kanske inte reflekterat så mycket över det. Nu börjar EU-valet kännas väldigt angeläget, kanske till och med viktigare än riksdagsvalet, och ju mer jag funderar över det, läser och gör valkompasser, inser jag att jag är en väldigt övertygad EU-anhängare och att jag tycker att EU borde få större makt och möjligheter på en mängd olika områden där det skulle finnas vinster med att inte en massa olika nationella särintressen drog åt olika håll.  Klimatpolitiken är ett viktigt sådant område, där man på flera ställen i Europa ligger långt före oss i Sverige.

Anmärkningsvärt är dock att flera av de svenska partierna använder ord som ”gräns” (eller till och med ”murar”) i de budskap de vill föra fram. Jag är så trött på att man skall ”skydda gränsen” eller ”bygga murar”, de där protektionistiska och isolationistiska tendenserna tror jag är direkt skadliga.

Kan hända att det blir det avgörande kriteriet för vilka jag röstar för, och då går de flesta bort. Kvar blir egentligen miljöpartiet och liberalerna……och liberalerna är för kärnkraftsutbyggnad. Vilket jag är ytterligt tveksam till.  Jag tänker att det finns så mycket sol, vind och vatten runt om i världen, att det mest handlar om politiskt och ekonomiskt försöka få till bra förutsättningar för att kunna använda de förnyelsebara energikällorna. Och att det egentligen är vår bästa, eller snarare enda, möjlighet.