Undrar och fundrar...
torsdag 17 juli 2008
Bangatan, vinter, tidigt åttital.....
Nå´nstans bakom molnen
är himlen alltid blå
nå´nstans bortom bergen
blir vägen åter lätt att gå.
Men molnen har sin mjukhet
och bergen har sin höjd
Och kanske själva
övervinnandet
kan ha sin egen fröjd?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Senaste inlägg
Äldre inlägg
Startsida
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar