Det är så mycket jag inte förstår........

Eftersom jag är ledig den här veckan hinner jag för omväxlings skull tänka efter.

En fråga som ligger mig varmt om hjärtat är det ekumeniska arbetet i våra kyrkor.
Hur skall man kunna föra ut det kristna budskapet på ett trovärdigt sätt när kyrkor och samfund ännu ligger i luven på varandra, trots att det står i Bibeln att vi skall älska varandra?? Om vi inte ens kan hålla sams oss själva emellan, hur skall vi då kunna föra ut ett kärldeksbudskap så att också andra tror det är möjligt?
Jag har idag suttit och skrivit samman vår nomineringsgrupp, Framtidens Kyrka i Tyresö församlings, utkast till program i ekumeniska frågor och haft anledning att dels läsa Charta Oecumenica ännu en gång, dels reflektera lite över vad i detta dokument som är applicerbart i det stora sammanhanget och vad som går att omsätta i det lokala praktiska arbetet.

Jag tror att vi kan göra så mycket tillsammans. Inte minst i det lokala diakonala arbetet borde väl inga skiljelinjer egentligen råda oss emellan, utan det handlar väl snarare om att kavla upp skjortärmarna, sätta oss ned vid samma bord och börja jobba på hur vi skall arbeta tillsammans.
Men så ser inte verkligheten ut i den del av världen som jag lever i.

Här har vi ett existerande kristet samarbetsråd, TKS, som har funnits i 17 år och som gjort mycket gott ekumeniskt arbete under de åren, men till min, och många andras, stora sorg och bedrövelse deltar för närvarande inte Tyresö församling i detta samarbete. Enligt uppgift ligger verksamheten tillfälligt nere för att man skall fundera över och ta ställning till hur det ekumeniska arbetet bäst skall bedrivas. Varfär ett sådant funderande inte kan ske inom den befintliga organisationen övergår mitt förstånd. Om det inte handlar om rädsla för våra kristna bröder och systrar i de övriga tre församlingarna, måste det beror på avancerade krockar i enskilda ledares personkemi. Och det kan väl inte få avgöra om det sker något samarbete eller ej! Det måste väl rimligen kyrkorna kunna sätta sig över.

Enligt min uppfattning är det (nästan) aldrig någon god idé att dra sig ur och hålla sig på sin kant. En betydligt mer framkomlig väg är att stiga fram mitt i gröten och tydligt deklarera sin ståndpunkt, men att hela tiden bibehålla kommunikationen öppen. Inget är så förödande för fortsatt samarbete som när någon klipper kommunikationen mellan parterna.

Så snälla, styrande i Tyresö församling: återuppta snarast kommunikationen med våra vänner i de andra kristna församlingarna! Varenda dag som vi drar ut på detta förlorar vi alla i såväl trovärdighet som i hopp om framtida samarbete.

Och det har vi inte råd med!