tisdag 28 maj 2024

Ensam i stan

 Tisdag. 

Vi åkte in från Ornö i söndags, åt en god middag hos O och C, och sedan åkte Lella åter ut till Ornö i går.

Efter den gångna helgen, med rejält svullna händer och fötter, och smärtor runt knän, axlar, armbågar, fotleder, handleder och fingrar kändes det tyvärr inte möjligt att vara på Ornö i det tillståndet. Det var svårt att ta mig ur sängen och upp ur en stol, Jag kunde inte sätta mig på kisshinken, fick stå och kissa, och att ta sig till utedasset var ett helt äventyr.

Bära saker var omöjligt, och hur jag tog mig i och ur båten vet jag inte riktigt, men E hjälpte mig jättemycket. Han kom ut på lördagen, lagade middag åt oss och hjälpte mig. 

Igår körde jag ned till centrum och tog prover. Och handlade lite. Det var skönt att komma ut och kunna förflytta sig själv. Att köra bil gick bättre än jag trott när jag väl insett att man kan greppa ratten med handlov och  ring/lillfinger, snarare än tumme och pekfinger.


Idag är jag ännu bättre, svullnaden har börjat gå ner, knän och fotleder gör inte alls lika ont längre, och till och med händerna börjar kännas lite mer normala, även om det fortfarande är svårt att göra många helt normala aktiviteter man vanligen gör med högerhanden. Sopa, borsta tänderna,skruva korkar etc.


Men det blotta faktum att biverkningar kan gå i regress utan att man slutar med medicineringen är ju storartad! Tvärtom har jag ju slutat med prednisolonet och minskat på Alvedonet, och det går bättre i alla fall!


Imorgon skall jag på återbesök hos läkare på hudonkologmottagningen. Till dr H H, som ju är ”min doktor” men som jag faktiskt inte träffat i verkliga livet ännu. Vi hade ett videomöte den 14.e maj rörande ärftlighet, och då fick jag ett positivt intryck. Hon lyssnade på mina frågor och förklarade hur de såg på saken. E skall följa med, han vill också ställa frågor, och skall försöka hjälpa mig ställa de frågor jag fortfarande vill ha svar på. Men jag hoppas hon inte tycker vi är för jobbiga. Jag vill ju inte vara konfrontativ. Jag har inget att klaga på. Jag är glad och tacksam att jag får vård, men vill ju så gärna förstå hur de resonerar. 


Jag undrar om jag skall våga mig på en promenad idag. Det var ett tag sedan……

Eller om det blir någon annan utflykt.

Inga kommentarer: