Here we go again.
En veritabel bergochdalbana av känslor och tankar, stormar igenom mitt huvud och min kropp.
Gick en promenad i solen idag, nästan 9000 steg. Väl utrustad med hatt och solglasögon, här skall vi inte riskera solexponering i onödan. Och ändå så var det ju inte solen som orsakade mitt melanom, utan något helt annat. God alone knows.
När det blev för svettigt med lilla vadderade jackan tog jag av den, och utsatte armarna för solen, de är väl ändå ganska tåliga….? Och jag kanske ser om det dyker upp ett melanom där?
Pratat lite med E om Frillesås, och bett honom och O att åtminstone tänka över hur de skulle vilja göra med huset därnere när jag dör. Jag har ju skrivit i vita arkivet att jag gärna ser att de kan bilda en andelsförening, men har inte skrivit något nytt testamente, än.
Utfodrade E med en sen lunch, bestående av rostbiffbitar från det kött vi skall äta till middag ikväll. Nu har han åkt, hem till sin gravida fästmö och jag är trött, och har lagt mig på min säng för att vila. Löser soduko, och blir allt bättre på det, tror jag. Alltid något!
Men det är lite ödsligt, svävar som i limbo, vill nog leva, men vet inte riktigt till vilken nytta? Jo för att få se mitt barnbarn, men det blir ju som det blir i alla fall. Spelar det verkligen någon roll? Egentligen?
För några veckor sedan kom ju tankarna på att snabbt avsluta plågan och knackade på. ”Repet” var ett alternativ, och jag kan verkligen förstå varför suicidrisken ökar för personer som nyss fått cancerbesked. Kaoset, rädslan, är så överväldigande, att det är svårt att förstå hur man skall stå ut. Men nej, då kändes det fegt, och mina tankar gick också till fröken E som jag ju försökt hålla vid liv så länge. Visst vore det ett svek, mot alla, men mest mot henne, om jag kastade in handduken i ett så tidigt stadium. Och utan att vi egentligen vet hur det kommer att gå.
Jag är väl fortfarande ganska säker på att den här sjukan kommer att ta dö på mig i förtid. Men jag kanske kan få några goda år dessförinnan? Kanske få träffa ”Frost” eller något syskon till hen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar