Jag skall fortsätta med prednisolonet, fast i lägre dos, och börja med Alvedon i full dos, inför att jag återupptar kinashämmarna i tredjedelsdos ikväll.
Om det är bra eller dåligt är det ingen som riktigt vet, men vi provar oss fram och ser om jag klarar den dosen, och då kanske man kan höja lite försiktigt i nästa vecka.
Jag skall ju på återbesök till mottagningen den 29:e och skall nu försöka så här fram tills dess.
Jag tänker att det vet vad de gör, eller gör så gott det kan, och att det får vara nog just nu. Ett visst mått av biverkningar/besvär/obehag kan jag väl klara, men det var det här med feber och frossa som var riktigt jobbigt. Och det där ilskna erytemet, som erysipelas, och lika hett, som ju var lite obehagligt. Ont i munnen är ju ett gissel, men går kanske ändå att hantera, liksom illamående och bubblighet i magen. Att få upprätthålla ett någotsånär normalt blodtryck är också en komfortfaktor av rang. Men är det inte krångligare än att man slutar med blodtrycksmedicinen, är det ju lätt fixat!!😉🤣
Jag lägger ut beskedet på min messengerchat för de närmast berörda och får omedelbart glada och uppmuntrande tillrop. Det finns i alla fall de som bryr sig, och det känns väldigt gott.
Lella är på jobbet och jag pratade med honom helt kort, men sitter nu och funderar på om vi kanske skall åka ut till Ornö redan ikväll. Lite komplettering med mat behöver vi ju göra, framför allt färska grönsaker, men annars är det ju inte så mycket vi behöver ordna med här i stan.
Får försöka plocka ihop lämpliga handarbetsmaterial för att kunna fortsätta med mina ”bebisprojekt”, dockor och amigurumis och allt vad det är. Jag tror att det är mycket lämplig sysselsättning för mig just nu, och kanske något som kan vara kvar för mitt barnbarn när jag är borta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar